PĂ„skpynt

Den klassiska tuppen, hönan och kycklingen Ă€r alla symboler vi förknippar med pĂ„sken. SĂ„ Ă€ven Ă€ggen, och de hör ju ihop. PĂ„ vĂ„ren började hönorna Ă„terigen vĂ€rpa Ă€gg efter ett lĂ„ngt vinteruppehĂ„ll. De efterlĂ€ngtade Ă€ggen njöt man av bĂ„de i maten sĂ„vĂ€l som i fina dekorationer. Under slutet av 1800-talet gjorde Ă€ven pĂ„skharen entrĂ© i Sverige. VĂ„r PĂ„skhare hade sin början som sĂ„ mycket annat frĂ„n 1600-talets Heidelberg. DĂ„ var det historien om pĂ„skharen som la fĂ€rgglada Ă€gg runt om i trĂ€dgĂ„rden till alla snĂ€lla barns stora glĂ€dje. VĂ€l utvandrad till USA i mitten pĂ„ 1800-talet byttes den lĂ„ngörade haren ut mot en och annan kanin istĂ€llet och vĂ„r Easter Bunny var född. I de anglosaxiska lĂ€nderna gĂ„r barnen ut pĂ„skdagens morgon med fint dekorerade pĂ„skkorgar och letar efter bĂ„de Ă€gg och kaniner som pĂ„skharen har lĂ€mnat efter sig. Kanske kĂ€nns det som mycket pynt och symboler Ă€r tĂ€mligen nytt. Men att fira vĂ„rens ankomst med bĂ„de Ă€gg och harar har vi gjort Ă€nda sedan hednatiden hĂ€r i Norden eftersom de bĂ„da symboliserar livets pĂ„nyttfödelse i vĂ„rens ankomstÂ đŸ„Â